end of summer

Nu när det har blivit september kan man nog kalla det höst på riktigt (jag har kallat det höst i några veckor på grund att det goda kalla vädret). Jag ÄLSKAR hösten. Det enda hösten har emot sig är att den följs av vinter. Annars finns det så mycket att älska, som den kyliga, friska luften, de vackra färgerna överallt, solen som lyser som guld och framförallt, himlen. Hösthimlen är det vackraste som finns med tusentals stjärnor och en gigantisk måne.

Hösten är som gjord för långa promenader lyssnades på The Smiths, eller sitta in och läsa med en kopp kaffe, eller kolla på alla filmer/TV-serier man inte ville kolla på under sommaren - saker jag älskar att göra.


Nog om det. Det jag tänkte göra var att skriva om böckerna jag läst i sommar. Jag gjorde ett liknande inlägg förra sommaren. Då tog jag med filmer också, men jag har inte sett så mycket film i sommar så jag hoppar över det.

Böckerna jag läst i sommar är: (länkat till dem jag skrivit om)
The Five People You Meet in Heaven - Mitch Albom
Kafka on the Shore - Haruki Murakami
Howl's Moving Castle - Diana Wynne Jones
The Wind-Up Bird Chronicle - Haruki Murakami
Eating Animals - Jonathan Safran Foer
Brave New World - Aldous Huxley
Don't Tell Me the Truth About Love - Dan Rhodes
Picture the Dead - Adele Griffin & Lisa Brown
Bara inte du - Katarina von Bredow
The End of Mr Y - Scarlett Thomas
The Hunger Games - Suzanne Collins
Catching Fire
Mockingjay
Walden - Henry David Thoreau
Blodröd väg - Moira Young

15 stycken. Inte dåligt med tanke på att jag jobbat. Däremot har mitt bloggande om det inte varit så bra. (Eventuellt kommer några recensioner upp snart.)

De bästa böckerna har varit det jag har läst om - The Hunger Games-böckerna och Howl's Moving Castle och två av de nya - Eating Animals och The End of Mr Y. Båda dem var riktigt bra.

Annars har jag inte läst så mycket jättebra. Det mesta har varit okej, eller mindre än okej. Den jag gillade minst var The Five People You Meet in Heaven, eller möjligtvis Don't Tell Me the Truth About Love. De var inte dåliga, jag hade bara förväntat mig mer. Don't Tell Me the Truth About Love var egentligen ganska intressant - en antologi med fem korta historier om kärlek, varav ingen var särskilt normal. Men det var något i bokens röst som inte var så bra. Som gjorde den tråkig. Eller så var historierna för morbida/hopplösa för min smak.

Sammanfattat kan man säga att min lässommar bestod av flest treor och ett fåtal femmor. Det fungerar.

En annan observation - jag har inte lånat en enda av de här böckerna. Jag har tvingat mig själv att inte låna några böcker för att jag skulle läsa dem jag har hemma. Jag köpte nya istället.