stories

Jag läste äntligen ut Stories: All New Tales igår. Jag säger äntligen bara för att det kändes som om det tog så lång tid. Den var lång och det var mycket text på alla sidor. Egentligen var det inte så farligt.

Stories är en antologi redigerad av Neil Gaiman och Al Sarrantono, som båda skrivit en historia var till antologin. Temat var som sagt historier som får en att vilja veta vad som händer sen (förordet handlar om just de fyra orden; and then what happened?). Därför slutade nästan alla historier med lite av en cliff-hanger, eller i alla fall med ett väldigt öppet slut. Och i flera fall undrade jag verkligen, sen då?

Jag tänkte bara nämna några av mina favoriter ur boken här. Boken innhåller 27 noveller, så det blir lite mycket att skriva om alla. Och jag är ändå inge bra på att skriva om saker jag inte gillar. Men några favoriter var:

The Truth Is a Cave in the Black Mountains - Neil Gaiman
Skriven av Neil Gaiman själv, var den här historien en sån som blev mer spännande ju längre man läste och som slutade med en härlig twist. Den handlade om en (kort) man som anlitade en quide för att ta med honom till en grotta i the Black Mountains där det finns obegränsat med guld - som naturligtvis är förbannat.

Juvenal Nyx - Walter Mosley
Juvenal Nyx var en vampyrhistoria. Jag tycker inte särskilt mycket om att läsa om vampyrer, men jag gillade den här. Den handlade om en kille i 70-talets New York som blev vampyr. Jag gillade dels att det var han som berättade (jag har alltid gillat första person sing) och dels att han var en ganska typisk vampyr men ändå lyckades leva hyfsat normalt i New York. Efter sina första år som vampyr bestämde han sig för att kämpa emot sin natur och vara människa mer än vampyr och han startade ett företag som hjälpte människor med allt möjligt. Efter lite action tog historien slut utan att lämna något jättestort avtryck, men det var en historia som jag gillade att läsa.

Weights and Measures - Jodi Picoult
Weights and Measures var en sorglig, tyst historia om ett par vars dotter dog. Den skildrar hur paret växer ifrån varandra i sin sorg på ett helt otroligt sätt och jag älskar hur det beskrivs. Jag skulle väldigt gärna läsa mer av Jodi Picoult. Hon gör något med metaforer eller liknelser som är så fantasiggande.

Catch and Release - Lawrence Block
Egentligen hatade jag den här historien för att den lämnade mig så äcklad och arg. Den handlade om en seriemördare/våldtäcksman som jämförde sig med en catch-and-release fiskare - alltså en fiskare som fångar fisken och sen släpper den utan att döda den. Han valde helt enkelt ut offer och sen i sista studen släppte dem. Han hade upptäckt att det räckte för honom - the thrill of the chase, eller något sånt. Jag tog med den här mest för att det var den som lämnade mest avtryck. Jag måste dock säga att jag är lite rädd för författaren. (Och jag vill inte veta hur seriemördare tänker!)

Samantha's Diary - Diana Wynne Jones
Min lycka att upptäcka att Diana Wynne Jones hade skrivit en historia häri var fullständig. Samantha's Diary var en rolig och lättsam historia om en annorlunda kärleksförklaring som utspleade sig i framtiden (fast det märktes inte så mycket). Den var inte så speciell, men jag älskar referenser till sagor och visor och liknande (den här hade att göra med Twelve Days pf Christmas).

Leif in the Wind - Gene Wolfe
Leif in the Wind var så underbar att läsa för mig mitt i min Doctor Who-besatthet, eftersom den utspelade sig på ett rymdskepp som precis hade besökt en ny planet för att se om människor skulle kunna bo där. När de vände för att åka tillbaka råkade de få med sig några oväntade besökare. Historien kan vara/är en referens till en dikt av Emily Dickinson. Den hade kunnat vara mer obehaglig och längre för att göra mer intryck, men jag tyckte om den ändå. Däremot ogillade jag relationerna i historien - av sex medlemmar i besättningen levde bara tre - två män och en kvinna. De tre som dött var deras partners och nu verkade det som om två av dem skulle bli tvungna att bli hop, det var bara upp till kvinnan, Ena, att välja. Leif in the Wind var en av historierna som verkligen mig att undra vad som hände efteråt.

The Devil on the Staircase - Joe Hill
Den här historian var kanske min favorit, skriven i ett fantastiskt, annorlunda format. Den handlade om en italiensk man som efter att ha dödat någon flyr nerför en av trapporna på berget där han bor och träffar på ingen mindre än Djävulens son. Formatet, handlingen och slutet var underbart.

De andra historierna var en blanding av halvtråkiga, lite för långa eller inte direkt intressanta. Men det var en bra bok. Om inte annat var förordet fantastiskt - ännu en anledning att älska Neil Gaiman (jag måste läsa fler av hans böcker).