Nu är det bestämt! På lördag flyttar jag till Virginia, till en stad lite utanför Washington, DC. Det var lite synd att jag spenderade en helg där alldeles nyligen (som jag fortfarande inte bloggat om) men jag gillar staden. Jag kommer sakna New York. Jag märkte i helgen när jag var i New York för sista gången att jag älskar det - åtmistone delar av staden.


(Det kommer vara fruktansvärt att bo nära DC vid valet. Tänk om Mitt Romney flyttar till Vita Huset. FYI, jag har någon slags personlig vendetta mot alla republikanska kanidater, därav mitt hat.)


Så, fler uppdateringar om hur det ser ut kommer när jag är där! Jag kommer antagligen vara för lat/för upptagen för att kunna blogga mycket i helgen, men vi får väl se.


Bara för att göra det här inlägget lite roligare för mig, måste jag tipsa om min nya favorit-TV-serie: The Legend of Korra. Uppföljare till UNDERBARA Avatar: The Last Airbender, universums bästa animerade serie. The Legend of Korra är minst lika bra. Den har premiär den 14 april här i USA, men Nickelodeon lät oss fans se de två första avsnitten under förra helgen. Tror inte de är tillgänliga fortfarande. Det är så skönt att ha något nytt att älska och se fram emot nu när jag sett The Hunger Games och alla andra serier har uppehåll (Parks & Rec, Doctor Who, Sherlock).




Jag är så glad att min Avatar: The Last Airbender-etikett kommer till användning igen. Ett av de första inläggen jag skrev på den här bloggen var en ingående redogörelse om min besatthet för den serien. Vissa saker förändras aldrig.

the hunger games

Jag borde verkligen ha skrivit någon slags recension vid det här laget. Men jag vet inte hur jag ska få ihop det. Och jag var ju tvungen att se den igen (och igen). Jag tänkte följa min vän Nash's mall. För och främst: jag älskade filmen. Nu till exakt vad jag gillade och inte gillade (Spoilers såklart.)

GILLADE
1. Jennifer Lawrence.
Jag vet inte vad jag ska säga. Hon var fruktansvärt bra. Och perfekt och fantastisk. Hon gjorde Katniss så bra. Bätte än jag kunnat tro. Varje sekund med Prim var perfekt. Och hennes livrädda leenden i slutet, efter the Games. Och hur bra hon var på att skjuta pilar! Man behövde inte ha någon voice-over (tack gode Gud för att vi slapp det) för man såg vad Katniss tänkte. Aaaah. Jag har en stor crush på Jennifer Lawrence.

2. Josh Hutcherson var såklart jättebra som Peeta. Som när de satt i bilen påväg till tåget och han grät. Eller när han försökte få med Katniss när hon uppenbarligen kände sig bortglömd första morgonen på tåget. OCH HANS CAMOUFLAGE VID FLODEN. Det var så mycket han gjorde som var så Peeta, som skämtet om att ta bågen och the braidtouch.


3. Ceacar Flickerman och musiken som spelades när hans program började. Vilken lycka. Och skärmarna bakom honom. Jag kan inte låta bli att ryckas med och storler varje gång jag hör det. Det kan på riktigt vara min favoritsak med filmen.

4. Jag älskade tributsen Clove och Foxface. Om jag inte kunde skjuta pilar skulle jag vilja kasta knivar som Clove. (Nu låter det som om jag kan skjuta pilar.)

5. Rue och Thresh, såklart, de var båda perfekta. (När Rue hänger i taket med Catos kniv och Thresh ser så stolt ut.)

6. Effie, för att hon var roligast i hela filmen. "THAT IS MAHOGANY."


7. Haymitch var spelad jättebra (även om jag saknar lite att han aldrig sa "Stay alive") och scenen där han kollar på familjen i the Capitol som leker med ett svärd visade så enkelt vad det verkligen handlade om där.

8. Jag tyckte mycket om att se Seneca Crane och the gamemakers och President Snows kommentarer (och roserna!) Det var fascinerande. Och hur Seneca Crane slutade var såklart briljant.

9. Gillar att de inte använde soundtracklåtarna alls i filmen. Jag gillade scoret.


GILLADE INTE
1. Jag tyckte inte han som spelade Cato var jättebra för han stod mest och stirrade och försökte se hotfull ut. Sen var hans monolog på slutet lite underlig, men jag har å andra sidan inte efter 3 gånger hört vad han sade. Någonting om att döda är det enda han kan göra?
Och apropå Cato - han och Glimmer? Har lite svårt att acceptera. Inte för att det störde så mycket - det var bara konstigt. Det var från olika district - och en av dem måste dö.


2. Jag saknade 3 saker från boken: Att Katniss på slutet säger att det var för the Games. Vet inte hur de ska lösa det i Catching Fire. Det är möjligt att Peeta fattade när Katniss såg sin familj och Gale igen. Och när hon sa att hon ville glömma. Men, dude, jag ville ha blommorna och "it was all for the games?" och "I don't know!"
Samt två mindre viktiga saker: Maskrosen - min favoritmetafor i böckerna - och the lamb stew. Det sista hade inte varit så svårt att ha med.


3. Jag hatade hur de använde Gale i filmen. Att de visade honom bara när Katniss och Peeta kysstes. Det gjorde det så löjligt och jag tycker det förminskade Gale. Som att han bara brydde sig om Katniss romatiskt. Och det förstörde dem ögonblicken lite (haha).

4. Tycker generellt att arena-delen av filmen var lite mindre bra än resten. Den var väldigt kort. De hade kunnat spendera mer tid med Rue och mer tid i grottan eller bara mer tid med Katniss helt själv.

5. Jag tycker inte att folket i the Capitol var jättebra. Det såg ut som om de bara letat efter färglada kläder. Jag vet inte riktigt hur det annars skulle ha sett ut. Men det hade kunnat vara.. smartare.

6. Det är är en väldigt liten detalj - men alltså the cornucopia var jättekonstig. Den såg verkligen futuristisk ut. Och inte alls som en cornucopia. Fast jag har alltid haft svårt att föreställa mig den.


Så ja, jag älskade filmen. Tyckte att det var en jättebra tolkning av boken. Och Jennifer Lawrence vägde upp allt dåligt med att vara jättebra. Ha. Jag saknade lite att älska Peeta som jag gör i böckerna, för jag kände det inte lika mycket. Men jag kan inte riktigt förvänta mig att set ska vara exakt som att läsa boken. Det är det inte. Läs boken läs boken.

Det var för övrigt kul att se den första gången vid midnatt. Publiken applåderade like mycket som the Capitol-publiken ibland (fast inte vid samma ställen). Och hela salongen skrek när den där hundmutten hoppas fram. Konstigt nog reagerade INGEN andra gången jag såg den. Jag kommer ha ångest varje gång jag ser filmen för att jag väntar på att få en hjärtattack.

Det var lite om vad jag tyckte.

rematch och road trip till philadelphia

{(Om det kommer upp en ruta om att logga in, avbryt bara. Vet inte var den kommer från :/)}

Jag har stora, lite tråkiga, nyheter. Kan också vara roliga, beroende på vad som händer. Jag ska flytta ifrån min värdfamilj är i New Jersey. Har officiellt gått in i transition så nu matchas jag med nya familjer. Får se vad jag hamnar. Det är lite jobbigt. Jag tycker inte om matchningsprocessen med nervösa intervjusamtal och massa väntan. Sen att flytta in hos en ny familj igen... Men det kan bli jättebra och jag kan komma att få se mer av USA. Det återstår att se.
Och om jag inte får en ny familj åker jag hem till Sverige.


Jaja. I helgen var jag i Philadelphia och Washington, DC och jag måste blogga om det. Jag börjar med första dagen. Jag åkte med två andra au pairer som bor en bit härifrån med ett tour company. Det var väldigt skönt att åka på en planerad tur. Jag behövde inte göra någonting - kolla var vi skulle gå, var vi skulle bo, äta, osv. Och vi hann se väldigt mycket!

Bussen plockade up oss i Chinatown och den bestod till 90 procent av kineser. Därför berättades all information på både engelska och kinesiska men det var inte särskilt störande. Vårt första stopp var i Philadelphia (eftersom det var den första huvudstaden.. vet inte hur många gånger det sades). Vi stannade någon timme och såg the Independence Hall och the Liberty Bell och tog massor av bilder.





Let Freedom ring!


Därefter satt vi på bussen tills vi kom till Maryland där vi stannade och åt lunch. Det var fantastiskt varmt och det gav mig ett bra intryck av staten Maryland.


Sen tog bussen oss vidare till Virginia. Den här delen hade vi inte blivit meddelade om innan, men vi åkte till Shenandoah Caverns. Tycker förresten att det var väldigt vackert där vi åkte - gröna slätter, blåa berg, kor och hästar. Lite skillnad från tätbefolkade New Jersey.

Vi fick en tur i de underligt formade grottorna och det var rätt häftigt men det jag gillade mest var att jag fick se mer av landet. Grottor är i sig inte så intressanta tycker jag.



Och det var sista (turist)stoppet för dagen. Bussen tog oss till Manasses utanför Wahington, DC där vi åt buffe på en kinesisk restaurang. Restaurangen visade jättekonstiga musikvideos, antar jag, utan ljud på TV-skärmarna (det var tjejer som grät dramatiskt och gick omkring och tänkte tillbaka på sina ungsomsår, eller något sånt). Maten var halvbra - i alla dall de cirka 5 saker som inte innehöll kött. Jag smakade Root Beer som var gott för att vara läsk. Lite som Trocadero.

Hotellet vi bodde på var trevligt och mycket varmt och eftersom vi skulle lämna hotellet klockan 7 morgonen efter gick vi och la oss.


Förresten var det St Patrick's Day. Det firades inte så mycket, men jag bar min enda gröna tröja och fick ett armband av J och C som jag åkte med. St Patrick's Day var antagligen lite coolare i Chicago där de färgade floden grön.


Fortsättning följer...
(The Hunger Games imorgon!!)

weekend update

Det här blir ett recap av den här helgen och föregående helg.

Lördag
Jag åkte med familjen på en cirkus. Det var inte en liten cirkus planterad på ett fält med gult gräs, utan inne i en ishockeyarena. De har inte så mycket gräs här.
Jag ångrar lite att jag gick för det var fruktansvärt och jag ville gråta när jag såg det och tanken på att jag varit med och givit (gett?) pengar till dem gjorde mig deprimerad. Hur är det fortfarande lagligt att ha djur i cirkusar? Det är ju en hemsk miljö för dem. Det värsta var att se tigrarna och lejonen. Jag bad och hoppades att de skulle attackera lejontämjaren - det hade varit så enkelt, de var många fler - men nej. De var livrädd för den där piskan. Detsamma gällde elefanterna.
Jag gillade det inte och jag rekommenderar det inte. Akrobaterna var helt okej och det var två personer som hängde i sitt hår som jag tyckte var imponerande. Annars meh.



Söndag
Jag åkte in till New York och ner till Brooklyn Bridge. Det tog mig jättelång tid att hitta gångvägen över bron och jag upptäckte att jag gått i en stor cirkel. Jag gick i alla fall över bron och sen var jag i Brooklyn och husen där var väldigt fina tycker jag. De såg ut som New York-hus.
Jag snurrade runt hur länge som helst i Brooklyn eftersom jag letade efter thrift store (se här) och hittade bara några få. Men jag fick se en del av Brooklyn, framförallt Brooklyn Heights och lite av Park Slope. Jag måste åka dit igen för att se Williamsburg.

Stor häftig byggnad. Jag minns inte vad det var för någon - The Supreme Court House enligt Google.





Jag fick lite svindel av att se vattnet under mig utan något mellan.






The Soldiers and Sailors Arch i Brooklyn

Lördagen den här helgen är inte särskilt rolig att skriva om eftersom jag jobbade större delen av dagen och sen såg - äntligen - Tinker, Taylor, Soldier, Spy och jag tyckte den var mycket bra men jag fattade ingenting. ("Det har gått typ fem minuter och det redan så många döda kroppar! What is this.")


Söndag
Det var återigen väldigt varmt (i torsdags var det 20 grader). Jag träffade B, en kompis som bor här i USA (alltså inte är en au pair). Vi åt lunch/fika på Cafe Paris. Det var ganska trevligt inrett med väggmålningar på Paris och tavlor av franska konstnärer och maten var "fransk". Jag vet inte hur fransk, eftersom jag åt belgiska våfflor. (Visst är våffeldagen snart?)
Sen såg vi Friends With Kids och jag tyckte den var jättebra också. Väldigt rolig. Och jag kunde känna igen ställen från New York! Success! Jag kunde också känna igen väldigt mycket av amerikanskt familjeliv. Deras skidresa i filmen var precis som helgen jag åkte till Windham med familjen här.




på kvällen hade jag LCC-möte. Jag såg väldigt lite fram emot det men det var helt okej (det är alltid så - jag har världens ångest inför saker och så är det inte alls så jobbigt). Vi var på Colorado Café, som inte alls var ett café utan en bar. Baren hade amerikanskt vilda västern tema, ungefär.
Vi dansade squaredance. Det är omöjligt. Jag har alltid trott att det är lätt för de snurrar bara runt på ett ställe, en och en. Men det var jättemånga komplicerade steg och det gick alldeles för fort. Men det var roligt att se de mer erfarna/talangfulla dansa. Det var väldigt amerikanskt.
De hade också en mechanical bull, karaoke och biljardbord. Stället var rätt festligt.
Och det bästa är att det är över en månad till nösta LCC-möte.



Det var lite om helgerna. Nästa helg ska jag åkte till Philadelphia och Washington DC! Hoppas på ordentligt med turistande.

bokuppdatering

Jag har märkt att jag ine alls skrivit om vad jag läst på ett tag. Det beror inte på jag inte läst, utan snarare på att jag har varit lat. Jag har läst väldigt mycket. Minst två måltider om dagen ägnas åt en bok, och det är också perfekt när barnen kollar på film. (Tro det eller ej, man tröttnar till och med på Harry Potter efter den femte dagen i rad av andra filmen.)


Just nu läser jag Sherlock Holmes. Det var på tiden. Jag hittade A Study in Scarlet och The Adventures of Sherlock Holmes billigt i New York och inte förrän jag börjat med The Adventures upptäckte jag att jag missat A Sign of Four. Det går ändå. A Study in Scarlet var rätt bra - det bästa var att se hur de gjort om den i TV-serien - men jag tyckte det ägnades VÄLDIGT lång tid och att förklara bakgrunden till brottet. The Adventures of Sherlock Holmes är bättre, tycker jag, för formatet korta noveller passar bättre. Vissa av dem är imponerande.

(Jag har nyligen sett om de 2 första avsnitten av TV-serien. Och. Jag. Älskar. Den. Så. Mycket. Vem behöver umgås med riktiga människor när man har den TV-serien? Huh?) (Obs, seriös fråga.)


I helgen när jag var i New York sprang jag omkring i Brooklyn - kommer eventuellt blogga mer om det - och letade second hand book store. Jag hittade inte så många, men tur var väl det. Jag lyckades köpa 5 böcker ändå. 5!? Men böckerna då. Total lycka.

Först på min första Goodwill hittade jag Sylvia Plaths Collected Poems. Jag blev ÖVERLYCKLIG och jag överdriver inte. På den andra second hand affären hittade - av en ren slump - The Journals of Sylvia Plath. Ödet ville mig väl.

Jag plcokade också på mig A Brief History of Women, för den lät intressant, och Mrs Dalloway, eftersom jag velat läsa Virginia Woolf ett tag. Och så såg jag Gregor the Overlander och tänkte att det är på tiden jag läser Suzanne Collins tidigare bokserie. Och i den hittade jag det här:


Ganska coolt. Om det nu är hennes autograf. (Synd att jag inte heter Maud.)


Jag har också avverkat några böcker jag velat läsa ett tag - The Help, Where She Went och Bossypants. The Help och Bossypants var jättebra. Jag är väldigt nyfiken på att se filmatiseringen av The Help, speciellt Emma Stone som jag har lite svårt att se som Skeeter. Tina Fey är min idol och nu måste jag självklart se på 30 Rock. Och jag önskar att Amy Poehler skrev en självbiografi.
Where She Went är uppföljaren av If I Stay. Jag tyckte mycket om If I Stay, men Where She Went var inte ens i närheten lika bra. Den var tråkig och väldigt förutsägbar.


Snart kan jag nog börja läsa någon av mina nya böcker.. Måste bara avsluta Sherlock Holmes mysterier!

regina spektor & arcade fire

Jag har hört två nya låtar som jag känner att jag måste dela med mig av. Den första är Regina Spektors nya låt, vilken jag tycker, efter att ha hört några gånger, är fantastisk.




Och den andra låten är Arcade Fires låt till The Hunger Games soundtrack, Abraham's Daughter. Den lät inte riktigt som jag tänkt mig. Jag älskar Aracde Fire. Speciellt deras senaste skiva. Och den här låten är väl inte så jättelik de låtarna. Strunt samma. Det gör mig bara mer förväntansfull inför filmen!
(Jag läste förresten någonstans att det inte riktigt passar The Hunger Games att ha ett soundtrack - som Sagan om Ringen - eftersom de inte är en modern värld. Sen dess har det varit fast i huvudet. Och jag håller med lite. Jag önskar det var en companion, som Alice in Wonderlands soundtrack. Och att musiken i filmen bara bestod av the score.)

abort

Det här borde inte vara nödvändigt att påminna någon om, men här i USA känns det som det. Om jag hör Republikankandidaterna på TV är min dag oftast förstörd (jag tar det väldigt personligt). Och de är konstant på TV. Och i svenska tidningar. Och i Tankesmedjan. Jag kan inte komma ifrån de - ursäkta ordvalet - idioterna.

(Jag förstår också att vissa faktiskt vill rösta på republikanerna, men om man inte hatar kvinnor och deras rättigheter, vem ska man då rösta på?)








Bilder härifrån, via en favorittumblr.

Rick Santorum och andra (Mitt Romney?) är till och med emot preventinmedel. Det som är så otroligt är att de här människorna faktiskt har chancen att bli president. I ett land som säger sig vara för individens frihet. Och "freedom of religion".

Jag måste påminna mig om att det här inte är alla USA:s medborgare. Inte ens hälften. (Inte ens hälften? WTF.)

/end rant