gregor the overlander

[via goodreads]
I New York, för månader sen, hittade jag ju en signerad Gregor the Overlander av Suzanne Collins och jag har äntligen läst den, och den andra boken i serien, Gregor and the Prophesy of Bane. Böckerna är skrivna innan The Hunger Games och målgruppen är lite yngre barn.

Den handlar om Gregor som bor i New York. Han är elva år (12?) men är ändå den som måste ta hand om sina yngre syskon och sin mormor eftersom mamman har flera jobb och pappan är försvunnen sedan två år. En dag när han ska tvätta ramlar han och hans lillasyster ner i ett hål i väggen i tvättstugan och faller långt ner i underjorden till en plats som är känt som Underland. Där träffar han gigantiska råttor, kackerlackor, fladdermöss och människor (i normal storlek). Och så är det en profetia inblandad.

Uppföljaren hade lite samma koncept, men andra äverntyr.

Det är lite svårt att inte jämföra den med The Hunger Games, framförallt för att Suzanne Collins har en så egen stil när hon skriver. Så jag kände igen mig. Sen finns det andra trådar - barn som växt upp för fort, familjen som det viktigaste, en försvunnen pappa, en fantastisk resa. Båda böckerna påminde min väldigt mycket om Mockingjay - ett omaka ihopsatt team som måste ta sig till en plats där för att rädda/döda/stoppa någon. Jag älskar det konceptet - att vara på en resa snarare än i ett krig - så jag tyckte väldigt mycket om båda böckerna.

Det hände nya saker hela tiden. Ingen lång tid gick utan en konflikt eller ett problem, som också löstes fort. Collins var inte alltför rädd för att offra karaktärer. Och karaktärerna var alla rätt fantastiska. Jag gillar bandet mellan människorna och deras fladdermöss. Jag gillar att Gregor var lite okonventionell och inte såg ner på/hatade alla kackerlackor och råttor. Både kackerlackorna och råttorna var också roliga, speciellt hur kackerlackorna pratade och avgudade Gregors syster.

Det var två enkla, snabbt utlästa böcker. Jag antar att det enda sättet man märker att de är för yngre läsare är att de är rätt så okomplicerade - problemen blir lösta och så är det med det. Och så tycker jag om att de helt saknade en romantisk subplot. Så jag tycker den kan rekommenderas om man gillar snabba, okomplicerade äventyr och avslut.