dedicated to....

27 juni 2010

Jag kan inte riktigt tänka ut något att blogga om. Det är jättevackert ute men jag sitter inne eftersom internet har varit nere i tre dagar och jag ska jobba imorgon. Jag tänkte göra ett snabbt inlägg om musik.

En av mina favorit band, kanske mitt absoluta favoritband (det går i vågor...) - Jack's Mannequin. Jag älskar dem. Varje gång en låt kommer på ipoden fylls jag av lycka. Och vilken känsla nu låten förmedlar. Ni måste lyssna!

Jag börjar med den låten (jag tycker) som är lättast att tilla - Dark Blue. Som allt annat i mitt liv (tyvärr) kan den återkopplas till Twilight. Det var så jag hittade Jack's Mannequin. Låten är med på Stephenie Meyers playlist till Breaking Dawn (smekmånaden kanske?). Jag lyssnade - jag blev kär, haha.



Nästa låt jag blev förälskad i, som också är lätt att gilla, lite up-beat, är Bruised. Bara att höra den nu gör mig glad.


Och den bästa av de bästa. Min favoritlåt. All-time. Det tog jättelång innan jag började gillar den men jag har inte tröttnat. Kill The Messenger. Jag älskar texten. Seriöst. Jag läste en jättebra bok när jag började lyssna på den här och låten har fått samma mening som boken. Den fungerar bra själv också. Bara att höra den nu... Sigh.


Kill the messenger
I swear it's not me
It's just someone I used to know
And get to church cause you're a good girl
And he never told you that
And all I need from you
Could be the thing that
Leaves us both up here forever

Andra bra låtar är till exempel The Mix-Tape, La La Lie (älskar texten i den), Dear Jack och The Resolution (video regisserad av just Stephenie Meyer...)

Andrew McMahon, sångaren, är/var med i bandet Something Corporate, också bra, men inte lika bra. Han har också spelat in/gjort en film som heter Dear Jack. Den handlar om när han fick cancer och genomgick behandlingen och om hans musik (namnet på bandet kommer från låten Dear Jack han skrve för att tag sedan). Filmen är fantastisk och hemsk. Jag grät.

That was it.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar