and we can't build our dreams on suspicious minds

16 oktober 2010

Jag såg Bambi igår. Underbar film. Jag önskar att det gjordes fler filmer som den och som Dumbo, nu. Som de äldre klassiska Disney-filmerna. Där karaktärerna inte pratar lika mycket, där bakgrunderna är vackert tecknade och det är bakgrundsmusik som illustrerar av de gör (som i klippet nedanför). De är så enkla och vackra. (Stampes röst på engelska är det bästa som finns.)



Jag har läst ut The Maze Runner. Den var ganska tråkig. Den hade kunnat vara spännande, men den var jobbig att läsa. Så mycket upprepades och så lite lämnades åt läsaren att fatta själv. Huvudpersonens känslor var så tydligt skrivna hela tiden. Slutet var dock spännande och jag är lite nyfiken på vad som kommer hända - men jag vet inte om det räcker för att fortsätta läsa.
Efter den här boken och Uglies är det tydligen så att jag inte kan läsa böcker som inte har någon romans i sig. Tråkigt. Eller kan det vara att de är skrivna i tredje person? Jag gillar inte det formatet alltför mycket.

3 kommentarer :

  1. "Kinda wobbly, aren't yah?"

    Åh, va den är fin! Till så stor skillnad från de nyare data-animerade disney-filmerna. De är icke lika visuella : )

    Jag tror det blir mer romans mellan Thomas och Teresa i The Scorch Trials. Men jag håller med dig, det kan bli lite torrt utan någon romans. Men jag gillar ändå upplägget. Fast att varje kapitel skulle sluta med en cliffhanger fick mig till slut ganska irriterad, det blev så ostigt.
    Haha, tredje person är det jag mest tycker om att läsa i.

    /Lyra

    SvaraRadera
  2. Svar:
    Åh, så du har läst den redan! Får väl se när jag gör det...
    /L

    SvaraRadera